This is me


Det är konstigt att det kan vara så stor skillnad som det är, mellan hur jag och Felicia känner för allt det här. I början var det jag som var värst. Jag kunde inte sluta gråta och hade sån hemlängtan att jag ville vända och åka hem på direkten. Medan min hemlängtan sakta men säkert försvann låg hennes istället kvar på en ganska stadig nivå. Hon trivs bättre men hon är mer av en hemmatjej än vad jag är så hon tycker fortfarande att det är väldigt jobbigt. 
Jag känner för tillfället knappt ingen hemlängtan alls, även om jag så klart saknar familjen och vännerna. Men jag känner att det här är något jag vill fortsätta göra, precis som jag trodde redan innan det här började. Jag vill se världen. Det finns så mycket att upptäcka och lära sig, inte bara om kulturer och andra länder utan även om sig själv. Det låter så klyschigt men den här resan har fått mig att växa något otroligt redan nu, trots att jag bara har kommit halvvägs. 
Så förlåt pappa, men det dröjer nog ett tag innan jag börjar läsa igen. För det här är verkligen för mig, att resa, se världen, upptäcka platser man aldrig trott att man skulle se och träffa människor man aldrig trodde man skulle träffa med bakgrunder som skiljer sig så från ens egen.
Tankar | | En kommentar |

So much to look forward to

Jag har helt tappat lusten till att blogga. Känner inte riktigt någon mening med det längre. Men sen tänker jag på hur jag känner när bloggarna jag läser aldrig blir uppdaterade och på hur jag hade känt om det var någon av mina nära där hemma som hade rest till andra sidan jorden och då känns det plötsligt väldigt orättvist av mig att bara strunta i det. 
Sen jag bloggade sist har det hänt en del. Vi har varit i Calgary och kollat på hockey, haft 70-talsfest, varit vid hot springs, julpyntat hotellet, gått uppför ett av bergen, mm. Sen har vi även sagt hejdå till en alldeles för stor del av våra nära vänner här borta vilket var tufft speciellt för mig eftersom de bidrog mycket till att jag kände mig hemma här. 

 
Starbucks har bytt till julmenyn och jag har tre nya favoriter. Eggnogg latte, gingerbread latte och cranberry bliss bar. Underbara!
Samma dag som nästa bild togs stod det en coca cola-lastbil utanför staff. Det var SÅ häftigt för jag är ju helt kär i deras reklamfilmer och med all snö och bergen i bakgrunden kändes det som att jag var i en!
Maria, Maria, jag, Jana och Sarah när vi gick upp för tunnel mountain. 

Hockey i Calgary. Flames vs Sharks!
70-talsfest/ avskedsfest/ födelsedagsfest för Monica. 
Julpynt i en av bankettsalarna på hotellet. Tur att granen är fin i alla fall när jag ser ut som jag gör på den här bilden...
Och så vår dagliga utsikt. Här är jag på väg till staff acommon på lunchen. Kunde inte låta bli att ta kort på berget den här dagen för det var så otroligt fint!

Som rubriken avslöjar är har jag även väldigt mycket att se fram emot. 
• Igår fixade vi så att vi kan hämta ut våra ski passes så nästa vecka kan jag äntligen börja åka skidor! 
• Om två veckor kommer Simon tillbaka och då är det även julfest för hela företaget på en westernbar/ resturang här i stan. 
• Om mindre än en månad kommer äntligen familjerna hit och då är det även jul!
• I april ska jag troligtvis lämna Banff och resa runt i Kanada i ca en månad. 
Allmänt | | Kommentera |

Snow everywhere

Det snöar igen och det snöar mycket. Hur glad blir man inte av det? Mina mungipor är typ uppe vid öronen som ni ser! Godnatt på er alla hemma i Sverige. Ikväll saknar jag er inte så mycket!
Allmänt | | Kommentera |
Upp